Selected Families and Individuals

Notes


Thore Byting

Nevnt som "gamble Thore Pytting (Byting) på Stola". I en tavle fra 1579
blir det oppgitt at gamle Thore Byting var g. m. Holmfrid. Et knute punkt på Kållandsø heter den dag idag Otterstad og i
mellomalderen kaltes hele sognet der Stola ligger, Otterstadha pastorat. I Magnus Barfots saga (1093-1103) nevnes "Kvaldens
øy" som må være nåværende Kållandsø. Kong Inge lot her bygge en borg av tømmer og satte 300 mann der under anførsel av
Sigurd Ullstreng og Finn Skofteson. Slottet på Kållandsø har en monumental beliggenhet med vidstrakt
utsikt mot Veneren og Kinnekulle. Bygningenes eldste deler er fra 1200 tallet, da det var skarabispenes faste borg.
I 1615 satt Jacob De la Gardie med slottet med omkringliggende sogn og grevskap. Men slottes storhetstid fikk det under sønnen
Magnus Gabriel De la Gardies, og han førte opp den fjerde bygningen,slottskirken og riddersalen. Under spregning av tomta brukte de
brennende fleskestykker til å varme opp berget, for deretter slå over kaldt vatn, 300 feite griser skulle ha gått med til sprengninga.
Magnus leigde inn fagfolk fra tyskland, slottet har ialt 248 rom og eropent for besøkende. Spesielt vakker er Riddersalen, Fredssalen og
fyrstinnen Eufrosynes bolig. Store deler av skjærgården utenforer fredet. Man kan ta utflukter med M/S Magnus Gabriel.

Kilder: B.O.Stuve , Vår Vegvisare Sverige 1996 og I Skaraborgsbygd av Vestgøta-Bengtsson.

Tore Byting och Stola
Av Fredrik Beerståhl
--------------------------------------------------------------------------------
Släkttavlan över väpnaren Tore Bytings avkomlingar från 1579 intar en särställning bland tidens släktböcker. Den som sammanställt utredningen har nämligen försökt att heltäckande presentera samtliga ättlingar till stamfadern i fem led. Släkttavlan är senast utgiven och kommenterad av Jan Erik Almquist i Släkt och Hävd 1958. Eftersom Tore Bytings änka Holmfrid Jonsdotter 1478 bodde på sätesgården Stola i Strö socken på Kålland har senare genealoger antagit att också han själv innehaft denna gård, vilket Almquist betvivlat.1
Några av de dunkla punkterna i släkttavlan har Almquist inte lyckats reda ut. Hur såg Tore Bytings vapen ut? Fanns det kanske flera ättlingar, som släkttavlan utelämnat? Hur kom Stola till släkten? Varför gifte sig Ingrid Toresdotter (Byting) med en man, som hade Byting som förnamn?

Heraldik
Raneke redovisar i Svenska medeltidsvapen (s.396 + Tillägg) ett nedvänt musselskal som ätten Bytings vapen och hänvisar till en uppsats av N C Hjorth i Personhistorisk Tidskrift 1979 om Hans Stakes gravsten i Kullings-Skövde med 16 anvapen. Men han påpekar att bytingvapnet där attribueras till Holmfrid Toresdotter, stamfaderns dottersondotter. Nu finns faktiskt redan Tore Byting den äldres sigill bevarat, fast inte i original utan i en avritning från 1500-talet i Lars Sparres kopiebok (16 f. 251 v. RA). Det rör sig om ett morgongåvobrev daterat Lödöse 17/7 1448, där en väpnare Nils Baat Sigvortsen (tjurhuvud) ger sin hustru Katarina Birgersdotter (liljehökvapen) i Åby, Landa socken ett antal gårdar i falköpingstrakten (i Grolanda, Jäla och Marka socknar). Hon var änka efter Simon Gudmundsson, som gett henne morgongåva 24/6 1443 (Jan Liedgren i PHT 1959). Bland de 12 fastarna uppräknas Tore Byting, Sigge Byting och Harald Byting och den förstnämnde ombedes sigillera brevet tillsamans med sedermera häradshövdingen på Kålland Magnus Lamb till Degeberg (kvadrerad sköld).2 Man får intrycket att Sigge och Harald är unga pojkar, som fått följa med sin far på bröllopet och betrotts med att hålla på glaven, men ännu saknat egna personliga sigill. Kanske de dött ogifta eller barnlösa och därför inte tagits med i släktregistret. I varje fall visar brevet att Tore Byting varit i livet ännu 1448 – nio år senare än vad som redovisas i litteraturen.

Sigillet innehåller tre föremål, som liknar hockeyklubbor, ställda stolpvis (över varandra). Kanske en missuppfattning av musselskalets vulster? Beträffande tinkturerna visar ett anvapen på ekebladska huvudbanéret i Strö kyrka ett vitt musselskal i blått fält. Ett annat bytingvapen förekommer på Mauritz Posses antavla i Skara stiftsbibliotek där en röd bjälke i vitt fält representerar "Holmfrid, Tord Bytings dotter" (Raneke aa. Till. s. 396). Ett flertal personer med tillnamnet Byting eller Pyting förekommer under 1400-talet både i Sverige och Finland utan att man kan förbinda dem genealogiskt med kållandssläkten.3

I Norge hade däremot Tore Byting ättlingar – som Almquist underlåter att redovisa – vilka behandlats av Henning Sollied i Norsk Slektshistorisk Tidsskrift (6. 1938 s. 160 ff). Hade Almquist tagit del av Sollieds utredning, hade problemet med den i släkten ingifte "Byting Olofsson" fått en enkel lösning. Ingrid Toresdotter (Byting) var nämligen gift med Olof Trulsson, en bror till Herman Trulsson, biskop i Hamar 1488–1503. Det var en av deras tre söner Tore, Truls och Herman, som använde både släktnamnet (från mödernet) och patronymikon och kallade sig Tore Byting Olofsson. Biskop Herman i Hamar hade bl a en mussla i sitt vapen – kanske influerad därtill av brodern Olofs hustru Ingrids vapen. Eller har influensen gått i motsatt riktning?4

Stola herrgård
Hur kom då sätesgården Stola i släkten Bytings ägo? Makarna Sawyer nämner i sin bok Innan Alingsås blev stad (1985 s. 69) att hövitsmannen på Älvsborg Gustav Olofsson (äldre Stenbocksätten) på 1450-talet lade beslag på väpnaren Björn Anderssons frälsegårdar i Vättle härad för att denne vägrade att övergå från Karl Knutsson till Kristian I. Björn Andersson tog då sin tillflykt till Kållands härad i Skaraborg. En dom av häradsnämnden i Vättle 30/11 1527 (VFT I: 4–5 nr 53) leder vidare. Där intygas att Björn "Anundsson" fråntagits flera gårdar i Lerum (trol 1454–1455, när Älvsborg genom svek överlämnades till danskarna) av riddaren Gustaf Olofsson och då flyktat till "Storda på Kålland". Möjligen har Tore By tings änka Holmfrid ingått nytt gifte med denne Björn Andersson. I varje fall var Tore Bytings familj knuten till Stola redan 1449 och 1452. Äganderätten till gården har övergått först till dottern Ingegerd gift med Per Larsson (Sparre af Rossvik), vilken även kallade sig Peder Bonde, i hans första gifte och sedan under 1480-talet till dottern Karin gift med Klaus Ribbing (ej tillhörande den introducerade ätten med detta namn). Deras son Nils Klasson med halvmåne i vapnet bodde bevisligen på Stola till sin död e. 1530 och efterträddes av dottern Agneta Nilsdotter, som 1533 hade flyttat dit med sin andre man Anders Hansson (Ekeblad).5


Stola Herrgård utanför Lidköping i Västergötland. Här syns huvudbyggnaden från norr. Fotot: Nils Olsson (RAÄ)


--------------------------------------------------------------------------------

Noter
1 Brevet av den 25/7 1478 daterat Stola har delvis missförståtts både av Almquist och Raneke. Den förre identifierar den som levande omnämnde sonen Byting med mågen "Byting Olofsson" (som aldrig har funnits), den senare tolkar texten som om Tore Bytings änka Holmfrid Jonsdotter (som utfärdat donationsbrevet) redan är död men tolkar däremot riktigt sonen Byting som ännu levande. För kopia av brevet tackar jag fil. dr Hans Gillingstam.

Ett viktigt brev, daterat Stola 4/4 1452, har tydligen förbisetts av forskningen. Av det kan man utläsa att Holmfrid Jonsdotter då var änka dels därför att hon agerar ensam i affärsangelägenheter, dels för att man finner tillagt "Gud hans själ nåde" efter maken Tore Bytings namn. Det är makens affärer med herr Åke Jönsson (Svarte Skåning, ÄSF I:3 s. 264), vilken hade Åkerö i Södermanland till sätesgård, som är på tapeten och en Jöns Broka, "min närskylde frände", får fullmakt att sköta dem.

Möjligen har Holmfrid Jonsdotter ingått ett nytt gifte ca 1455 med väpnaren Björn Andersson från Lerum, eftersom denne enligt trovärdiga uppgifter (se ovan) då flyttar till Stola på Kålland.

Raneke redovisar (aa. s. 255) en prästman Jon Broka k. 1366–1407 med en avhuggen människofot i skölden som hemmahörande i Otterstad, där Holmfrid Jonsdotter tydligen hade sina rötter och likaså (s. 353) en väpnare Jon Broka k. 1390 i Otterstad med en örnfot i skölden. Kanske är Holmfrids vapen med ett fyrfota djur(?) i själva verket en missförstådd örnfot. Någon av dessa skulle kunna vara hennes far. När Styffe (Skandinavien under unionstiden 2. upp. s. 126) ger Holmfrid Jonsdotters make namnet Jon Byting, är han tydligen på villovägar.

2 Han tjänstgjorde som häradshövding 1465–1481 enligt J E Almquist i Lagsagor och domsagor II s. 95.

3 Personnamnsarkivet i Uppsala har uppgifter om en Claus Byting i Finland, som hade en dotter Ingeborg gift med Henrik Spore (Nådendal 7/3 1442). När denna Ingeborg (Byting) identifierats (Raneke aa. s. 396, Tillägg) med den Ingeborg, som gifte sig 1449 5/10 på Stola med Sven Jonsson till Dingelvik (halv lilja) är detta uppenbarligen ett misstag.

4 Se släkttavla ibid. s. 171. Henning Sollied, som avled 1945, var en mycket begåvad och samvetsgrann forskare som framför allt ägnade sig åt Norges medeltida frälse. Vi kan jämföra honom med K H Karlsson hos oss, vilken på kort tid några år kring sekelskiftet bearbetade så gott som hela den äldre svenska adeln.

5 Stolas ägarlängd under 1400-talet i Svenska slott och herresäten (Vgl del I s. 435) upptar bara två namn: Aron Bengtsson (Ulv) vid 1400-talets mitt och Peter Larsson (Sparre) omkr. 1480. Aron Bengtssons dotter Ebba var gift med häradshövdingen och riksrådet Nils Klasson (Stolaätt, Raneke aa. s. 515) men ingen antydan finns om att hennes far skulle ägt jordegendom i Vgl. (ÄSF I:3 s. 304 f). Däremot hade Nils Klasson ärvt Stola efter sin mor Karin Toresdotter (Byting), som antagligen tillträdde gården i början av 1480-talet, när systern Ingegerd avlidit och hennes make Peder Bonde ingått nytt gifte med en dotter (vars namn är oklart) till Ture Jönsson Svarte Skåning (ÄSF I:3 s. 263 f) och flyttat till Påtorp i Vedens härad (SoH 1958 s. 11 tab. 18). Nils Klasson som förde vit halvmåne i blått fält är enligt ÄSF (I:3 s. 305) känd 1504–1533. Redan 1492 finns han dock nämnd som sigillvittne i ett brev förtecknat av Rasmus Ludvigsson bland Per Nilssons till Fly jordebrev (B 22 s. 75 RA). Att det verkligen rör sig om Nils Klasson till Stola framgår av sigillet med halvmånen, som är tydligt avtecknat i marginalen. Annars försvåras identifieringen av att en annan Nils Klasson (Sparre av Ellinge) samtidigt är verksam i Västsverige, där denna skånska ätt fått intressen att bevaka genom ingifte i den äldre ätten Hjerne, som var besutten i Småland och Bohuslän (Norge). För kopiorna av Per Nilssons jordebrev tackar jag fil. dr Hans Gillingstam och för uppgifter om Tore Bytings norska avkomlingar fil. mag. Cary Gustafsson.

Beträffande ägarlängden på Stola under 1400-talet figurerar en "Sven i Stola" kring århundradets mitt. Han kallas morfar till hövitsmannen Otte Torbjörnsson (fågel) på Älvsborg, vilken avrättades 1475 anklagad för kaperi (Jan Liedgren: Kammarmästaren Ingemar Ragvaldsson - - Sveriges Släktforskareförbunds årsbok 1988 s. 237). Kan han månne vara identisk med den Sven Jonsson i Dingelvik (halv lilja) som 1449 gifte sig på Stola med Ingeborg Toresdotter (Byting)? I så fall skulle tre mågar till Tore Byting d.ä. efter varandra ha skrivit sig till Stola:
1) Sven Jonsson (halv lilja) g.m. Ingeborg
2) Per Bonde (Sparre af Rossvik) g.m. Ingegerd
3) Claus Ribbing (halvmåne) g.m. Karin

Kilder:
http://www.heraldik.se/stola.html


Holmfrid Jonsdatter

Det må være Holmfrid som 25. juli 1478 betegnes som Pyttings
enke på Storda (Stola), der hun giver med sin sons Pytting samtykke en
eng i Aspås til Otterstadha kloster.
Pyttingslekten er en "frelseslekt" og flere representanter for slekten
møter vi i det svenske diplomatarium. De som kalles med slektsnavnet
Pytting (Byting) fører alle en bjelke i sitt våpen.

Kilder:
Sogneprest B.O. Stuve.


Bjørn Hallvardson Skaktavl

b.III s.739 Sammendrag: Björn Halvardssön (Skaktavl), Lagmand i Oplandene, og tolv Mænd fast-
sætte, hvorledes i Fremtiden skal forholdes med Fisket m. v. ved Hare-
oset i Romedals Prestegjeld (Hedemarken).
Kilde: Efter Orig. p. Perg. hos Capt. Munthe paa Kroken. 2, 5 og 11te Segl mangle.

Nummer: 1021.
Dato: 21 Juni 1501. Sted: Valleseter.
Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Thet kenniss wi eftherskreffnæ Biørn Haluardson lagman j
Wplandom Arnwlff Welgardson Jon Amu(n)dson Olaff Olaffson Eleiff
Gunnarson Botolff Enarson Paal Klæmetson Gudbrand Tolffson Helgæ
Tolffson Æskell Awdenson Olaff Sydreson Awden Larensson och Gw-
torm Trondson giørom witherligit meth thette wordh opnæ breff ath
wi wa[rom a] Wallesætther som lyger i Romedal a Heidmarkene ma-
nedagen nest efther sancte Botolffs dag anno domini m. quingentessi-
mo primo la(g)ligæ til kraffde ath skoode och ransacka sk.......gh
och fiskæskap och slode stød....aan som lyggher fran Haren och
nydher til quærnehussæt som lygher i Amunderwds ægn......fwnne
wi saa fore rette ath ther skal bygias ii slade i ford aan och skulle vi
men ransake.....ærelyga gode och sydan skwllæ the som flere ære
samen rada hwilken sladen then best behoff.....damp som er bygh
widh Hara ossæt thet skal staa wpe ein tydh om aret saa lenge fisk
....hwilken thetta røffwer tha haffwær brotthit lagmans orskwrd och
xii mannæ dom om ey........ware fore komet. til sanind her om
hengiom wi wor insigle fore thette breff giord dagh och are som
[fore sigher].
Tillegg: Bagpaa senere: Om delis gong i Vallesetther.
b.III s.750 Sammendrag: Björn Halvardssön (Skaktavl), Lagmand paa Hedemarken, kundgjör, at Ot-
ter Thorgeirssön afstod Gaarden Gestvang i Nes Sogn paa Hedemarken
til Gest Narvessön imod Gaarden Frogner i Nes Sogn paa Romerike. (jfr.
No. 1048.)
Kilde: Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2, 5 og 6 Segl mangle.

Nummer: 1037.
Dato: 21? Marts 1506. Sted: Hammer.
Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollom mannom theim som thetta breff ser eller høire kenness
iek B(i)ørn Haluordson laman wppa Hedmarken q. g. ok syne kwnn-
okth gørendhe ath iek war j Hambre iii sykne nest føre worffru messe
j fasto kom ther for megh ok flere mannom aff ene halue Otter Thor-
gerson borger j Oslo en aff andre halue Gest Narueson a Gestwang
om Gestwang er liggende y Ness sokn a Hemmarken y Stenrokss fyr-
dong sago(m) wi ok hørdom a ja ok handerbandhe there ath Gest
Narueson skal beholle Gestwang medh allom lwtthwm ok lwnnygwm
medh thy skyl ordde ath forde Otter Torgerson skal hawe aff forde
Gest Frogner som ligger y Ness sokn a Romerike medh ollom lwtthom
ok lwnnigom som aff gar iii fordong malth, ffrelss ok hemalth fore
horwe manne thyl ewerdhelyg eye. Thyl saning her wm hengger her
Jon Narueson kanik j Hambre ok sokne presth wppa Wangh j Ryeboo
ok Otter Torgersson ok Alff Gunnersson ok Siwrd Pederson ok Erik
Jonson (sit incigle medh myne fore thetta breff gorth) effther gwss
byrd m. (d). sexto.


Aase Wikong

Nevnt i likprekenen over Envold Skaktavl.

Hands farfaders farfader var Erlig og Velbyrdige Mand Oluf Schachtaffel til Kiefsholm som var Erlig og Velbyrdige Mand Biørn Schachtaffel til Kiefsholm og Velbyrdige fru Aase Wikong af Londengaard paa hadeland deres Søn.

Kilder:
Tore Hermundsson Vigerust, Oslo 1998-2000.


Hallvard Bjørnsen

Fire Lagrettemænd kundgjøre et Forlig mellem Helge Thoressøn
og hans Sønnesøn Orm Eilifssøn på den ene Side og
HALLVARD BJØRNSSØN på den anden, hvoretter de førstnevnte
skulle erholde under nordre Hvam i Elftaloite Sogn Brekkejorde
og den halve Aa undtagen Fossen ved Navn Helvede.

Kilder:
D.N. Nordre Hvam 14. mai 1448.

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI)
Forrige brev i trykkrekkefølge(b.7 nr.435) Neste brev i trykkrekkefølge (b.7 nr.437)

b.VII s.434 Sammendrag: Fire Lagrettemænd kundgjöre et Forlig mellem Helge Thoressön
og hans
Sönnesön Orm Eilifssön paa den ene Side og Hallvard Björnssön paa den
anden, hvorefter de förstnævnte skulde erholde under nordre Hvam i
Elftalöite Sogn Brekkegjordet og den halve Aa undtagen Fossen ved Navn
Helvede.

Kilde: Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levninger af 1 og 2 Segl vedhænge;3 og 4 mangle. (Jfr. ovenfor No. 352 og nedenfor No. 443 og 445,Dipl. Norv. II. No. 784 og IV. No. 971).

Nummer: 436.
Dato: 14 Mai 1448. Sted: Nordre Hvam.

Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollom monnom them som thetta bref sia ædher høyræ sændher
Østen He(l)gason ok Grimar Saluason Anunder Olafsson Byørn Jonson
logrethemæn q. g. ok sine kunnikt gørande ath meer warom a Hwame
j nørdre gardenom j Æftaløythe sokn a Halwarssoko afthan anno do-
mini mcdxl octauo sagom ok hørdom a ath the hældo handom saman
af eno halfuo Hælge Thoresson ok Ormer Elefsson svna son Hælga af
andro halfuo Halwarder Byørnson med thy skylorde ath Helge ok Ormer
skal æyga ok fylia med allo frialso Bræko gørdet som lægher fore
sunan ane ok nædan vnder Deger hog ok halfua ane fore vtan then
fossen som kallas Hæluethet ok ther med vara ther sath ok alsather vm
then skada som Ormer hafde gyordh Halwarde ok vm alt thet som
thera j millom var ok fylia hwg ok hamnen fore vtan af . . . . . dælæ
norder ok sudher swa langt som thera æyga rækær hwar vm annan
ok vndan Halwarde ok hans aruegom ok vnder Helge ok Orm (ok)
theras arfuegom thil ewerdelika æygo fyrnemdh Bræko gyørde [vnder
nædre Huame1 ok thyl saninde her vm sættiom merr okkar incigle
fore thetta bref som gyord var are ok deye som fyr syger.

Tillegg: Brevet er ifölge en Paaskrift fremlagt paa Aastedet 4 Juni (15)94.

1 Fra [ tilskrevet med en anden Haand; derpaa fölger et aabent Rum i
Brevet. tilbake

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI)

b.XXI s.259 Sammendrag: 2 lagrettemenn vitner at Hallvard Bjørnsson solgte Hallvard Øysteinsson
1/4 av den tredjeparten i Vestregarden i Ringnes i Olbergs sokn i Krødsherad
som han hadde arvet etter sin vermor Helga, og at han hadde fått full
betaling.

Kilde: Avskrift i Norsk Historisk Kjeldeskrift-Institutt, Oslo, av GregersFougner Lundh. Under sin avskrift har Lundh føyd til: Pergament. 2Sigiller, Bumærker i guult Vox:, og i venstre marg på forsiden: Ringe-næs i Krydsherret (2) 4. - I merknadene er angitt somme avvik i enannen avskrift på samme sted, nr. II i Ms. "No 195", utført av islendingenBenedikt Grøndal i tiden 1786-1792. - Avskrift av denne siste avskrifteni Riksarkivet.

Nummer: 338.

Dato: 4. april 1433. Sted: [Olberg.]

Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollom monnom þeim1 sem þetta bref sia æder høra sænder
Æuindh Biornzsson (biorzsson)2 ok Biorn Hælgasson logrættis mæn
Q. g. ok sina kunnokt gørande at mer worom a Olberge ær liger j
Krødishæradæ logordagin næst firir3 palma syndaghx afthan a
fiærda are ok xl okars wyrdelix herra herra Eirikx medr4 guz nadh
Noris konogx sagom ok hørdom a at the heldo handom saman af
eina halfua Haluar Æstinzsson æn af anro halfuo Halfuarder
Biornzsson medr5 thy skilorde at fyrnemder Halfuardr Biornzsson
kændis tha at han hafde sælth fyrnemdum Halfuarde Æstinzssyni
fiorddunggin af theim tridunggenom som han ærfde j uestra garden-
om j Ringanæs *ar liger j Olberx sokn æfter sinne wermoder Helga
medr6 lutom ok lunnadum wtan gars ok innan sem til theira jordh
liger *ader ligit hafuar fra forna ok nyia. kændis ok optnemder

b.XXI s.260 Halfuarder j sama handarbande at han hafde opborit fysta pænig
ok yfsta ok alla ther j mællom æfter thy sem j kopp theira kom. til
sannande her om sættom mer okors insigle fyr thetta bref ær giorth
war a dei ok are sem fyr sigir.

1 Mangler hos Grøndal. - tilbake

2 Parentesen bare hos Lundh. - tilbake

3 irir under-
prikket av Lundh. Grøndahl: fyr. - tilbake

4 r underprikket av Lundh. Grøndahl: med. -

5 r underprikket av Lundh. Grøndahl:
med. -

6 r underprikket av Lundh. Grøndahl:


Sevald Dyresen

Sevald* (Dyresson) på Lunner (sønn av Dyre Erlendsson) i
Gran er nevnt i en embetsprotokoll fra 1642-43 ført av presten Mads
Pedersen Aalborg. Der oppføres en Sevald med sønnene Dyre lagmann og
Bjørn, og videre at Bjørn var far til Erlan som var far til Dag, som var
far til Torsten.
Død for 1528, da Bjørn er bruker der, men nok også død før 1514, da Dyre
Sevaldsson sigillerer et brev sammen med Anders Dyresson for Gunnar
Dyresson*. Ikke kjent i samtidige kilder. Må vel ha bodd på den samme
gården Lunder, som tilfalt Dyre Erlendssons farsøster Sigrid Bårdsdotter
på skifte i 1444.
Barn (stamtavle ca. 1680, patronymikon):
1 Dyre Sevaldsson, nevnt 1514-1542, lagmann over Opplandene
2 Bjørn Sevaldsson på Lunner, nevnt 1528.
* DN XXl, nr. 717

Kilde:
Per Reidar Bjørnerud Christiansen:"Dyre Sevaldssons ætt, og litt
om Hove- og Østbyættene" Norsk Slektshistorisk Tidsskrift bind 35, hefte
4.
Slekt og Data 3/1995


Bjørn Bjarnesen


b.XX s.492 Sammendrag: Engilbrikt Lavransson kunngjør vitnesbyrd av seg og av sin mor Gudrun Åsgeirsdotter om herr Bents arvingers fiskerett i et varp som lå til garden Hove (i Fåberg). Videre avlegges vitnesbyrd i denne saken av Bjørn Bjarnes-son og Bergsvein Jonsson, som hadde bodd på Hove i 9 år og da hadde satt garn i Glotten. Kilde: Avskrift, nr. 67, i Ms. 4o nr. 255 i Universitetsbiblioteket, Oslo, utført 1771 etter originalen av daværende sokneprest til Fåberg Ole Irgens. Viktigere varianter i en avskrift med hånd g (se innledningen) i Langebeks Diplomatarium i Rigsarkivet, København, er angitt i merknadene. Nummer: 651. Dato: 1491. Sted: Hove. Brevtekst (fra den trykte utgaven):Ollum mannom som þeta breff se helder høyræ, sendher Engil-brith Lafransson kwnnochtgerande, þeth jek sedess up a Hofwinæ aff barndom, oc sath ek þ(e)r vi ar siden jek var gifth, medh fadher min, oc ingen hørdhæ jek lyctthæ sek in i þe halvæ varpon, som lagæ til Hofvinæ, wttan Her Benthss Ervingæ. Jtem witner oc1 min Modhr Gudrun Asgarssdottr, þeth hun tientæ Hustru Joran hel i xl aar, oc fyldhæ Hennæ þ(e)r i warpomæ2, oc aldræ seges hun vithæ, ath nokon gek i skiptæ medh Hustrunæ herkiedh3 i nedræ warpedh, heldhr øfræ, i halfth warpedh uttræ oc halth andræ partæ austh. Jtem kiennes Jæk Biorn Biernæson oc Berswen Jonsson4 þeth wi sethæ a Hofvinæ vel i IX ar, oc þa garnædhæ vii i Glotten halfannon tenæ <a> oc halffannon Ervinganæ, oc ingen gek i skiptæ medh oss uttom Her Benthss Ervingæ i þe halvæ Varpanæ. Og til ytræ meræ sanindh her vm hengæ vi vor insiglæ for þetæ breff, som skrividh var a Hofvinæ Ao Dni. MoCDXC primo. <a> Tene kaldes endnu 1/4 af de fiske Nøter som bruges til Lage-Silde-fangsten, men i dette her omtvistede fiskerie har kun været brugt 3 Tener udi Noden fnote ind 1 mangler i teksten. -


b.XX s.489 Sammendrag: 3 svorne lagrettemenn, innstevnt av kongens ombudsmann Bjørn Bjarnes-son, gir melding om at de sammen med nevnte ombudsmann foretok etter-syn av fiskeretter som folket i Øyer og Tretten (i Gudbrandsdalen) trettet om. Jfr. nr. 652. Kilde: Oversettelse i dom fra 1768 i Riksarkivet (Rentekammeret, Journalsaker, 1. søndenfjeldske kontor, journal E, nr. 2654). Nummer: 648. Dato: 20. mai 1491. Sted: Uten sted. Brevtekst (fra den trykte utgaven):Alle de gode Mænd som dette Brev see eller høre, det kiendes mig Øsar Østensen, Haldor Halvarsen og Amund Halvarsen soerne Laugrættesmænd Qvedie Gudes og sine kunnogt giørende med dette vort obne Brev at mig varom a Trættena ved Skiøene Fredagen næst før *Hevitesims Dag Anno Domini 1491, og louglig tilkrevede af Koninngens Ombuds-Mand Biøn Biennes(en), som med var og ganga og skoda fiske *vateter som te Trættedeum, Øyeværenne og Trætlengane; gingo vi ta først fir Skiøne i norder og syder til vaa-siøen og tæda i grynen, sida tæda og i Gapallen, og sidan i Axsiøen, tæda og i deypen, sagom vi ter ingen fiske Bygning av Øynom, uden een liden Teine, og hun lag up paa Land; Enn 14 smaae og stoere teinor som Trætlingarne hørde til; Sagom mer og 6 Simmar og 100 i Nættia garn som havde allesamman Trætlengane og Øynar været. - Jtem og alle te vatn som meg ginge um alle vasaarerfalle, atter til Maaxaaen og rinner nider mit i Bygdenne a Trættene og ter havde te tre Bryer over baade vinter og Somer. Jthem Syner te og Øynen og Trætlengane mellem dyupen og Gapall som te var vnnder kiende for Danne-mænd. - Sida for vi tæda fra te vattnen og til
b.XX s.490 Øye, og nider til Hovve samme Dagen, funne vi tet ta *san før at Tou-vattnen lage nærmer til Trættena eller til Øye. - Til ytmeyer visso og vittnesbyrde herum ta Heingiom vi vor Jnsigle før tette Brev, som giort var Dag og Aar som forsiger (L: S:) (L: S:) (L: S:) (L: S:) -

b.XI s.261 Sammendrag: To Mænd bevidne, at Eilif Haukum for over 10 Aar siden lovede Björn paa Hove (Lillehered?) en Trelods Ske, som skulde betales samme Vinter og blev sendt til Rolleif (Thorsteinssön) Lindeim (i Neshered). Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Throndhj. Vidensk. Selsk.s Saml. (No.88). Spor af 2 paa-trykte Segl. (Jfr. Dipl. Norv. III No. 1015 og 1156; VII No. 430, hvis Daterings-aar bör være 1556; X No. 744 og Brev af 28 Juni 1533 nedenfor). Nummer: 306. Dato: 17 Mai 1520? Sted: Hiterdal. Brevtekst (fra den trykte utgaven):Thet kennes vii effterscreffne men Svenung Heliesson och Foquard Torersson at vii varom j hia saagom och hørdom han-derband theire Bion a Hoffve och [E]liff Haukom at ford Eliff loffvede ford Biøn ein iij lodt skeid ath ford skeid skulle vored betaled sama vinteren och sent hemme til Rolleiff Lindeim som er nw offver x aar forliden sidan at saa j sanhet trykker jeg ford Svenung mitt incigle fore thette breff med Olaff Jonsson prester j Hitterdals (dvs Hierdals) incigle datum ex Hitterdal die ascentionis dominj anno Christi m d xx (xix?) -


Dyre Erlandsen

Dyre Erlandsson (på Sørum), nevnt 1444-1457. Gift med Sigrid Jonsdotter (n. 1457). Sønn av Erland Bårdsson som var død innen 28.2 1444. Dyre Erlendsson i ombud for søsknene sine deltok ved arveskifte etter Erland Bårdsson på Hole prestegård 28.2 1444 med hans søster Sigrid Bårdsdotter (DN IV nr. 291). Dyre og hans søsken fikk så mange jorder og jordeparter som ligger på Ringerike med unntak av 5 øresbol jord i nordregården på Kirke-Holum i Røyse på Ringerike, samt Mo og Berger i Jevnaker sogn på Hadeland. Herr Hartvik Krummedike, ridder, kjøpte i vitnebrev fra Sørum i Stein sogn på Ringerike den 1.11 1457 6 øresbol jord i Haga i Syltebygd i Haug sogn på Eiker av Dyree Erlendhsson og hans kone Sigrid Jonsdotter (DN VIII nr. 363).

Kilde:
http://www.genealogi.no/kilder/ringerike1300_1591_b.html

Dyre Erlendsson** (sønn av Erlend Bårdsson). Gift med Sigrid Jonsdotter.
Barn (for 2: patronymikon; Sevald bodde på Lunder, den gården som Dyres
farsøster rikk ved skiftet 1444; Sevalds sønn Dyre makeskiftet bort
Sørum, der Dyre Erlensson vel bodde, de 3 opptrer ved flere anledninger
sammen, noe som indikerer brødreforhold, Magnhild Dyresdotter eide Mo i
Jevnaker):
1 Erlend Dyresson, nevnt 1490-1514
2 Sevald (Dyresson) på Lunder, nevnt i stamtavle 1640
3 Gunnar Dyresson, nevnt 1511-1528, på Hårum?
Møtte på skiftet 28.2.1444 på vegne av sine søsken, Erlend Bårdssons ba
da han skiftet med sin farsøster Sigrid Bårdsdotter og hennes mann. Dyre
fikk da alt jordegods som de hadde eid sammen på Ringerike, untatt 5
øresbol i nordgården i Kirke-Hole. Utenom Ringerike-godset fikk han: Mo
og Berger i Jevnaker sogn og halve godset på romerike*1.
4 menn sender ut et brev på Sørum i Steins sogn på Ringerike 1.11.1457
der de kunngjør at Dyre Erlendsson og Sigrid Jonsdotter, hans egen kone,
selger 8 ørebol jord i Haga på Syltebygd i Haug sogn på Eiker til herr
Hartvig Krummedike*2. Det er rimelig at de bodde på Sørum.

Kilde:
Per Reidar Bjørnerud Christiansen: "Dyre Sevaldsens ætt, og litt
om Hove- og Østbyættene" Norsk Slektshistorisk Tidsskrift bind 35, hefte 4.


Sigrun Jonsdatter

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI)
b.VIII s.393
Sammendrag: Fire Mænd kundgjöre, at Dyre Erlendssön og hans Hustru Sigrid Jonsdatter
erkjendte at have solgt til Hr. Hartvig Krummedike 6 Öresbol Jord i Haga
i Syltebygden i Haugs Sogn paa Eker og at have oppebaaret Betalingen.

Kilde: Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Alle 4 Segl mangle.(Jfr. Dipl. Norv. VII. No. 478.)

Nummer: 363.

Dato: 1 Novbr. 1457. Sted: Sudrheim.

Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Allom monnom theim ssom tetthe breff s[ee] eller høyre sen-
dher Gutorm Haraldhsson Kedel Torgardhsson Torleff Aulesson Hans
Hermundhsson q. g. ok sine kunnikth gerendhe at mith varom a
Ssudhreme ssom liger j Ssteinssokn (a) Ringerike a Helgone møse dagh
anno dominj mcdl sseptimo saghom ok høy[rdhom a a]t the heldo
handhom ssaman aff eno halvo velboren man her Hartuik Krummedike
ridher en aff anre halvo Dyree Erlendhsson ok Sigridh Ions dotther
egen kone hans medher thi skillordhe at fførnemdh Dyre kendis ffore
oss at han haffdhe sselth adhernemdh her Hartuik vi aurebooll iordher
j Hagha ssom ligger j Ssylltebygdh j Haugh ssokn a Eikiom ffriælssth
ok heimalt ffore hvariom manne medher allom lutom ok lunindhom
ssom ther til liger ok leget haver ffra fforne ok nye vtthen gardhz ok
innen meder ia ok ssamtykt fførn(em)de Ssigridh ffra ssegh ok ssinom
ervingiom vndher her Harttuik ok hans ervingh[e] til euerdelege ege
ok alz affredis. kendis the ok ath the hadhe vpboreth ffyrssthe peningh
ok øffssthe effther thy ssom j kop tere kom. Thill thes mere visse ok

b.VIII s.394 fforvaringh tha hengiom vi vare inssigle ffore tethe bref ssomghiorth
var dagh ok are ssom fføre siger.

Tillegg: Bagpaa: bref om Haga i Syltobygd j Hawgx
sokn a Eikiom.


Erland Dyresen

b.XXI s.481 Sammendrag: Væpneren Anders Amundsson kunngjør at han har solgt Erlend Dyresson
5 øresbol i mellomste Rå og Råsekra i Norderhov sokn på Ringerike, som
Anders hadde arvet etter sin far og farbror Gudbrand Jonsson, og at han har
fått full betaling, nemlig 25 kyrlag.

Kilde: Avskrift av G. Schøning i Langebeks Diplomatarium i Rigsarkivet,København. Tilføyd av Schøning ovenfor teksten: Ex Orig: Pergam:,og under teksten: Anders Amundssøn har ført i sit vaaben en Stiær-ne, som sees af det underhængende Seil, og paa Hiælmen 3 Stiærner.Skriften er meget slet.

Nummer: 634.
Dato: 20. april 1490. Sted: Uten sted.
Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Allum mannum thæim ssem thettæ breff szee eller høræ ssendhr#
Anders amw(n)dh sson a Wapn kunnucth gerande ath jek heffwith
sselth erlend dyre sson V aure bool jerdher j medhal raa ok Rass
Hekrene, ssom jek erffde effthr min ffadhr ok ffadhr brodhr gwd-
brand jonsson, gud theres ssel nadhe, ffra mek ok mine erffwenge
ok Wndhr ffornemde erlend ok hans erffwenge medh all ssin tel
leghe som dh(e)r tel leghr ok leghidh haffwer jnnan gars ok wttan
ffrelsth hemolth ok a kerelawsth ffore hweriem manne ok leghr
thenne jord a ri(n)gerike j nordroff Sogn. jth(em) kenness jek
ffornemde anders amwndsson ath jek hafwer Wpborid ffirste
penningh ok ssideste ssom (j) kawp Warth kom ssom er V kellogh
og XX. till merre ssannind tha setthr hedherlig man dagh tryth-
r(e)ksson kannuk j Hamar ok prestr a nordroff, ewindh torwndh
sson, amwndh gwdtorm sson ssethæ ssin jncigle medh mith ffore
thettæ breff ssom giord war takr tissdaghen anno Dni. M CD XC.


Erland Bårdsen

Erlend Bårdsson**
Utsending til Kongevalget i Lødøse 1.6.1442, som representant for
Ringerike, kaller Erlender Bardzsson af Ringarike*1.
Død før 28.2.1444, da hans barn hodt skifte med hans søster*2.
Barn (28.2.1444):
1 Dyre Erlendsson, nevnt 1444-1457
2 søsken nevt 1444, ikke kjente.

Kilde:
Per Reidar Bjørnerud Christiansen: "Dyre Sevaldsons ætt, litt om
Hove- og Østbyættene" Norsk Slektshistorisk Tidsskrift bind 35, hefte 4.
Slekt og Data 3/1995

DIPLOM.
b.IX s.268Sammendrag: To Lagrettemænd kundgjöre, at Brynjulf Gunnarssön paa sin Hustru SigridBaardsdatters Vegne skiftede forskjelligt Jordegods paa Ringerike, Hade-land og Raumerike med Dyre Erlendssön og hans Söskende, Erlend Baards-söns Börn.
Kilde: Efter Vidisse af 4 April 1475 (se nedenfor) p. Gavnö i Sjælland.
Nummer: 291. Dato: 28 Februar 1444. Sted: Hole
.
Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollom monnom them sem th(et)ta bref se æder høre senderGudbrande Torgeirsson oc Estin Sigordsson svorne logreto men (q. g.oc sina kunnikt gørande at mit) varom i prestgardenom a Holom aRingerike a fredagen nest efter laupars messo anno dominj mcdxliiijsagom oc hørdom a at their heldo hondom saman af enne halfuo Bryni-ulfuer Gunnersson i fullo vmbode Sigride Barde dotter æigin kono
b.IX s.269 hans, en af annare halfuo Dyre Erlendsson oc i vmbode syscenna sinnamed thy skilorde at atnempder Bryniulfuer oc Dyre kendes at theerhafde skypt som the atthe til saman swa at Dyre oc hans sysken skuleeiga oc friaslega fylgiæ swo manga jarder oc jarde parthe som theeratthe til saman a Ringerike fore vttan fim aure bol i nordgardenom akirkio Holom er ligger a Røyse a Ringerike skullo ok anepndeer Dyreoc hans syskenne eighe oc friaslege fylgia Moo oc Berger er ligger aHadalande j Jemnaker sokn en adernempder Bryniulfuer oc hans hustrvskulo eige oc friaslege fylgia atther i mothe austegarden i L[un]nomer ligger a Hadalande oc swa manga jarder oc jardhe parthe som therligger oc thau sysken atthe til saman Erlender Bardsson oc anempdhSigrid for vttan Moo oc Berger, en ther jærder som their eighe tilsaman a Raumerike ther skall at fylgia helftan huor theire. for sanindeskuld her vm setthe mit okkor jnsigle for thetta bref er giort war adagh oc ar som fore seigir.
Tillegg: Bagpaa med Haand fra 16de Aarh.:
breff for Moo oc Berger paa Hade-landh. -
Tillegg: Med Haand fra 17de Aarh.:
Moo och Berger wdj Jemnagersogenn som ere bytte wdj østre gaardenn wdj Lunder paa Hadeland.

Erlend nevnes som «Erlender Baardzssun af Ringariki» bland de 36 utsendinger fra bondestanden på Ringerike som den 01.06.1442 i Lødøse gir Riksrådet sin fullmakt med hensyn til valget av Christopher av Bayern til Norges konge. (DN III 771.) Heller ikke Erlend synes etter dette å ha tilhørt de håndgangne menns klasse.

Arveskifte etter Erlends barn ble holdt på Hole prestegård 28.02.1444 (DN IV 291). Han hadde eid gods sammen med sin søster på Ringerike, på Hadeland og på Romerike, som nå ble delt mellom hans søster og hans barn.

Han må altså være død ca. 1443. 1
--------------------------------------------------------------------------------
Kilder:
Henning Sollied: Nogen problemer omkring slektene Hummer, Haard og «Gyldenaar», NST Bind IX (1944), side 300. Tore Hermundsson Vigerust: Hvem var hvem, Folk fra Ringerike 1300-1600. Tore Hermundsson Vigerust: Dyre Sevaldssons ætt eller Lunner-ætten, Slekt og Data, nr. 3, 1995

Erland Bårdsson (Dyre Sevaldssons ætt eller Lunner-ætten), nevnt "av Ringerike" 1442, død innen 1444. Erlender Bardzssun af Ringariki, utsending fra Ringerike, deltok i Lødøse 1.6 1442 ved den norske almuens samtykke i riksrådets valg av kong Kristoffer (DN III nr. 771). Erlender Bardsson. Var død innen 28.2 1444, da hans søster Sigrid Bårdsdotter ved sin ombudsmann Brynjulv Gunnarsson opptrådte i arveskifte på Hole prestegård etter Erland Bårdssons barn (DN IX nr. 291). Han hadde eid gods sammen med sin søster på Ringerike, på Hadeland og på Romerike, som nå ble delt mellom hans søster og hans barn.

Kilder:
http://www.genealogi.no/kilder/ringerike1300_1591_b.html


Sigrid Erlandatter

«Sigride Barde dotter», søster til Erlend Bårdsson og antagelig sønnedatter til sira Dyre Baardsson eller ett av hans søsken.

En lagmannsdom av 1572 frembyr bl.a. følgende momenter av interesse. Tvisten gjaldt som det vil sees bl.a. Kirke-Hole - nå Hole prestegård - på Ringerike, og ved skiftet 28.02.1444 etter Erlend Bårdssons barn tilfalt alt det gods på Ringerike som Erlend Baardsson og hans søster Sigrid Baardsdatter hadde eiet sammen med Dyre Erlendsson og hans søsken «fore vttan» - dvs. med unntagelse av - «fim aure bol i nordgardenom a kirkio Holom» som Sigrid og hennes ektefelle Brynjulv Gunnarsson skulle ha. Dette utgjorde 5 øresbol jord i nordregården på Kirke-Holum, Røyse, på Ringerike samt østregården i Lunner samt øvrige jorder og jordeparter på Hadeland med unntak av Mo og Berger i Jevnaker sogn, samt jordene på Romerike (DN IX 291

Saksøkeren i 1572, «hr. Baard», som tydeligvis er identisk med herr Baard Rolvssøn til Stange, må utvilsomt ha vært beslektet med Dyre Sevaldsson, og da hans far, Rolv Sjøfarsson i Østby, vites å ha hatt en eldre bror, Brynjulv Sjøfarsson - de nevnes sammen i 1487 (DN XI 255) - ligger det i det minste nær å tenke seg at hr. Baards farfar, væpneren Sjøfar Sigurdsson, har vært gift med en datter av Brynjulv Gunnarsson og Sigrid Baardsdatter. Under denne forutsetning har da hr. Baard og Dyre Sevaldsson vært firmenninger. 1
--------------------------------------------------------------------------------
Kilder:
Henning Sollied: Nogen problemer omkring slektene Hummer, Haard og «Gyldenaar», NST Bind IX (1944), side 299-300, 303. Kaare Bjerke: Slekten Rosensverd (Handingmand) fra Skjeberg, NST Bind XV (1956), side 200. Tore Hermundsson Vigerust: Hvem var Hvem, Folk fra Ringerike 1300-1600. Tore Hermundsson Vigerust: Dyre Sevaldssons ætt eller Lunder-ætten, Slekt og Data, nr. 3, 1995. Gårdshistorie for Askim, Bind 1, side 335.


Bård Dyresson

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI)

b.II s.257 Sammendrag: Fire Mænd kundgjöre, at Thrond Bjarnessön mageskiftede sin Gaard Færin
i Ramnes Sogn paa Vestfold til Thorleif Thorgilssön for Gaarden Aamot
i Henins Sogn paa Romerike. (jfr. No. 316.)

Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 67. No. 6. 1 og 3 Segl mangle.

Nummer: 314.
Dato: 4 Novbr. 1352. Sted: Oslo.

Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollum monnum þæim sæm þetta bref sia æder h/oe/yra. sændæ
Asmunder Aslaks[son . . . . . . . . . . ] Barder Dyræson ok [Widar]
Asmundær son q. g. ok sinæ mer gerom yder kunnikt at [mer varom
i sydra vænghenom] j Haluards kirkiu j Oslo a sunnu daghen næsta
eftir festum omnium sanctorum a iiii are ok xxxta rikis wars wyrdu-
læghs herra Maghnusær med gudes nadd Noreks Swia ok Skana kon-
onghs saom ok h/oe/yrdom a er þæir hældo handom saman Þronder Biar-
næson ok Þorlæifuer Þorgylsson vnder þui skilorde at fyr næfnder
Þrondher sældhi fyrnæfndom Þorlæifuæ ii marka boll iarder j Færinæ
er liggher j Rafmnæs sokn a Væstfoldænnæ frialst ok hæim holt firir
huærium manne vttan gardzs ok jnnan. firir [x]iiii aura boll j Amothe
er liggher j Hæininæ sokn a Raumariki. værder nokot oft næfndom
Þorlæifuæ vfrials j fyr næfndre iord. þa skal han gangha swa mykyt
after j Amoot. æfter rætre ræighnighn ok till sanyndhe her vm sættom
mer wor insighli firir þetta bref er gort var a tima ok are sæm fyr
sæghir.
Tillegg: Bagpaa med yngre Haand: Bref vm Færine i Rampnæs sokn.

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI)

b.V s.177 Sammendrag: Tre Mænd kundgjöre, at Einar Arnsteinssön solgte til Baard Dyressön 2
Öresbol i Gaarden Bölgen i Haugs Sogn paa Ringerike.

Kilde: Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene itu.

Nummer: 229.
Dato: 20 Decbr. 1358. Sted: Oslo.

Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollum monnum þeim sem þetta bref sea edr h/oe/yræ sændæ
Guttormer Gudbransson loghman j Oslo Sigurdr Asbiærnæ son ok
Ketill Jonsson q. g. ok sinæ. mer gerom ydr kunnikt at mer varom j
Kyrningenum j skytninghstofuonne a Tomesm/oe/sso æftæn a fiordæ are
rikis vars vyrduleghs herræ Hakonar Noreks kononghs saom ok h/oe/yr-
dum at þeir heldo hondom saman Barder Dyræ son ok Æiner An-
stæinsson. kendis þa Æinær at han hafde sæltt fyrnempdom Bard ii
aura boll j B/oe/ylgini er ligger j Haughs sokn a Ringæriki frialst ok
hæimolt firir huorium manne med ollum lunnyndum vttæn gars ok jnæn

b.V s.178 ok j samu handrbande kendiz fyrnempdr Æinær at han hafde fyrstæ
peningh ok /oe/fstæ ok allæ þer j millium eftir þui sem j kaup þeiræ kom.
sakar sanyndæ settum mer vaar jnsigli firir þettæ bref er gort (var)
a samu are sem fyr seghir.

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI)

b.IV s.316 Sammendrag: Tre Mænd kundgjöre, at Fru Sigrid, Abbedisse i Nonneklostret i Oslo, solgte
til Helge Eirikssön 12 Öresbol i Gaarden söndre Bjerknes i Nes paa
Romerike.

Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 69. No. 8. Seglene mangle.

Nummer: 404.
Dato: 14 Januar 1360. Sted: Oslo.

Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollum monnum þeim sem þetta bref sea æder h/oe/yra senda
Baarder Dyrason Paall Jonsson ok Kettil Eiriksson q. g. ok sina. kun-
nikt gerande at mer varom j Nunnuklaustri j Oslo a tyrsdaghen nest
eftir Brettiue messo a fimta are rikis vars vyrdulegs herra Hakonar
med guds naad Noregs konongs. saam ok h/oe/yrdum a at þau heldo
hondum soman af einni halfuu heiderlegh fru fru Sigrid med guds
naad abbadiss j fyrnemdo klaustri. en af annare Helgi Eiriksson med
þui skillorde. at fyrnemd fru abbadiss kendiz firir oss at hon hafde selt
fyrnemdom Hælga xii aura booll j Bierknese j sydra gardenom er ligger
j Ness sokn a Raumariki. frialst ok heimolt firir huorium manne med
ollum lunnyndum sem till liggia ok leget hafua fra forno ok nyo vttan
gardz ok innan hiauerandom ok samþykkiandom fleirum systrum af
klaustrinu, viderkendiz ok optnemd fru abbadiss samstundess þer firir
oss at hon hafde vpp boret fyrsta penningh ok /oe/fsta ok alla þer j
millum af optnemdom Helga eftir þui sem j kaup þeira kom firir fyr-
nemda jord. ok til sannynda her vm settom mer vor insigli firir þetta
bref er gort war deighi ok are sem fyr seighir.

Tillegg: Bagpaa: vm xij aura b. i Bierknesi j Nes sokn aa Raumariki til
Hælga Eriks sonar.

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI)

b.IV s.317 Sammendrag: Fem Mænd kundgjöre, at Haakon Audunssön solgte til Aasa Thorgeirsdatter
1/2 Markebol i söndre Bjordsin i Aker i Oslo Hered.

Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 69. No. 9. Seglene vedhænge.

Nummer: 405.
Dato: 5 Mai 1360. Sted: Oslo.

Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollum monnum þæim þetta bref sæa eder h/oe/yra sænda Þor-
stæin Æinarsson korsbroder j Oslo Þronder Biærna(son) Joon Arnason
Barder Dyrason ok Balde Jfuarsson quæidiu guds ok sina. kunnight
gerande att aa tysdagen nesta æptir kros mæsso vm varet aa fimta are
rikis vars vyrduleghs herra herra Hakonar med guds naad Noregs
konongs varom mer j Halwards kirkiu j Oslo saom ok h/oe/yrdum aa
er Hakon Audunarson ok Asaa Þorgæirs dotter heldo handum saman j
huæiriu handarbande kendizst sik fyrnæmpder Hakon hafua sælt ader-
næmdre Aso ok hennar ærfuingium halfuar mærkar boll jardar j
Biordzini j sydra gardenom sæm ligger j Akers sokn j Osloars herade
frialst ok hæimholt firir huæirium manne till æuerdelegre æighu ok
fulzs afrædes med ollum lutum ok lunnyndum sæm till þæira jardar
lighgia eder leghet hafua fra forno ok nyu vttan gards ok jnnan firir
nighiu mærkar gangs pæninga. huæiriar nighiu mærkar pæninga af-
hændi þa samstundis optnæmd Asa adernæmpdom Hakone med fulnade
j æinum sylfuersiod. gaf þa optnæmder Hakon Aso allungis kuitta ok
lidugha firir ollum tilltalum komnom ok tilkomandom. sæm han hafde
till hennar vm adernæmda iord Biordzini. huart þæær varo hælder aa
fadurs hans væghna eder sakar þes at hon leet vinna j fiord swa
ifuir þen lut. sæm sin æighin. sidan hon kom vndir hans æighu. ok till
sannynda her vm sættom mer wor jnsigli firir þetta bref er gort var
j Oslo dæighi ok aare sæm fyr sæighir.

Tillegg: Bagpaa senere: Bref firi Biorzini vii j Oslos hær(ade).

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI)

b.IV s.321 Sammendrag: Tre Mænd kundgjöre, at Sigrid Andresdatter i Sluppen med sin Broder
Aslak Struts Samtykke solgte til Thorstein Ingulfssön 2 Markebol i nedre
Berdorsrud i Frauns Sogn, Follo.

Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 69. No. 12. 3 og 4 Segl mangle.

Nummer: 413.
Dato: 19 Decbr. 1360. Sted: Oslo.

Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollum monnum þæim sem þetta bref sea edær h/oe/yra senda
Þrondær Biærnason Bardær Dyrason ok Olafuær Gudbrandzson q. g.
ok sina. ydær gerom mer kunnikt at a laugurdaghen nesta firir Tomes
messo a setta are rikis vars wyurduleghs herra Hakonar med guds
naad Noreghs konongs varom mer j Sluppenom j Oslo sam ok h/oe/yrdum
a at þau heldo handum saman af æinni halfu Aslakær strutær ok Sigrid
Andres dotter konna hans. en af annære halfu Þorstæin Jngulfsson.
med þui skilorde at fyrnemfd Sigrid kiendiz ok vidærgek þer þa firir
oss at hon hafde sælt adærnefdum Þorstæini med samþykt Aslaks hus-
bonda sins tuæiggia markka boll iærdær j nedragardenom j Bærdorsrudi
sem liggær j Frauna sokn a Follo. frialst hæimolt ok akiærolaust
firir huorium manne med allum lunnindum sem till liggia ok leghet
hafua fra forno ok nyiu vttangarðz ok innan. kiendiz þa oftnemfð
Sigrid j adærnefdu handærbande at hon hafde upboret af Þorstæini
fyrsta pennig ok /oe/fsta ok allæ þer j millium eftir þui sem j kaup
þæira hafde komet firir fyrnemft tuæiggia markka bol j adærnemfdri
iordu. ok till sanynda setti Aslakær strutær sit insigli med varom in-
siglum firir þetta bref er gort var a deghi ok are sem fyr seghir

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI)

b.IV s.325 Sammendrag: To Mænd kundgjöre, at Einar Thorsteinssön afstod til sin
Broderdatter
Arngerd Eilifsdatter en Del af Gaarden Kondisin i
Nes Sogn, Romerike.

Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 70. No. 6. Seglenemangle.

Nummer: 420.
Dato: 26 Mai 1361. Sted: Oslo.

Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollum monnum þeim sæm þetta bref sea æder h/oe/yra sender
Þrondar Biarnason ok Bardar Dyrason q. g. ok sina mit gerom
ydar
kunnikt at mit varom j Skartælenom /oe/fra j Oslo jn vigilia
corporis Christi
a setta are rikis okkars vyrdulæghs herra Hakonar med gudz nad
Noreghs konongs, sam ok h/oe/yrdum aa at þau heldo handum
saman af
æinni haulfuu Jngirid Æirighs dotter en af annare Æinar
Þorstæinsson
ok Anbiorgh Þorbiarnar dotter kona hans, med þui skilorde
at fyrnæmd
hiun luku Angerdo Æigils dottor /oe/rtogo boll minna en ix aura
boll
j Condisini er liggar j Ness sokn a Raumariki frialst hæimholt ok
akærolaust firir huarium manne med ollum lutum ok lunnyndum sæm
till ligia ok læigit hafua fra forno ok nyiu vttan gardz ok
innan. ok
þær med æit mærkar boll sæm Æinar hafde loket firir lægstad
Æigils
brodor sins firir lanskyldir þær er oftnæmdar Æinar hafde vp
boret af
Angerdo brod/oe/tar sinnar væghna. ok þær med ero þau
alþingis saat

b.IV s.326 vm firir fyrnæmdar landskyldir. ok till sannynda setto mit okkor
jnsigli
firir þetta bref er gort var a dæigi ok are sæm fyr sæigir.

Tillegg: Bagpaa: Vm Kondisini a Raumariki er gaf
hustru Jngirid j Þorogarde.


Sigrid Bårdsdatter

Levde 1444. Uforsket i Ringerike.
«Sigride Barde dotter», søster til Erlend Bårdsson og antagelig sønnedatter til sira Dyre Baardsson eller ett av hans søsken.

En lagmannsdom av 1572 frembyr bl.a. følgende momenter av interesse. Tvisten gjaldt som det vil sees bl.a. Kirke-Hole - nå Hole prestegård - på Ringerike, og ved skiftet 28.02.1444 etter Erlend Bårdssons barn tilfalt alt det gods på Ringerike som Erlend Baardsson og hans søster Sigrid Baardsdatter hadde eiet sammen med Dyre Erlendsson og hans søsken «fore vttan» - dvs. med unntagelse av - «fim aure bol i nordgardenom a kirkio Holom» som Sigrid og hennes ektefelle Brynjulv Gunnarsson skulle ha. Dette utgjorde 5 øresbol jord i nordregården på Kirke-Holum, Røyse, på Ringerike samt østregården i Lunner samt øvrige jorder og jordeparter på Hadeland med unntak av Mo og Berger i Jevnaker sogn, samt jordene på Romerike (DN IX 291
Saksøkeren i 1572, «hr. Baard», som tydeligvis er identisk med herr Baard Rolvssøn til Stange, må utvilsomt ha vært beslektet med Dyre Sevaldsson, og da hans far, Rolv Sjøfarsson i Østby, vites å ha hatt en eldre bror, Brynjulv Sjøfarsson - de nevnes sammen i 1487 (DN XI 255) - ligger det i det minste nær å tenke seg at hr. Baards farfar, væpneren Sjøfar Sigurdsson, har vært gift med en datter av Brynjulv Gunnarsson og Sigrid Baardsdatter. Under denne forutsetning har da hr. Baard og Dyre Sevaldsson vært firmenninger.

Kilder: Ken Nygard


Sira Dyre Baardson

b.VI s.269 Sammendrag: Thorstein, Prest paa Njardarhof, og Dyre, Prest paa Hole, kundgjöre, at
Thora Thorgeirsdatter gav Gunnar Jonssön og hans Moder Gunhild et
Markebol Jord i Medalheim paa Eker.
Kilde: Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglene vedhænge.(Jfr. Dipl. Norv. V. No. 327).

Nummer: 229.
Dato: 6 Febr. 1356. Sted: Hafnord (Hole).
Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollum monnum þæim sem þetta bref sea æder hoyra sendir
Þosstæin prester a N/oe/rdhorue ok Dyri prester a Holom q. g. ok sinæ
kunnikt gerande at a fyrstæ are rikis okars vyrdileghæ herra Hakoner
med guds nat Norex konongs varo mit a Homnordom a laugher daghen
nestæ eftir kyndylsmesso sam mit ok h/oe/yrdhum a at Þoræ Þorgers-
doter gaf ok afhendi Gunner Jonssyne ok Gunilder moder hans me(r)ker
bol iarder j Medalæimum a Æikhium till æuerdelegre æighu. till san-
nynde setho mit okor insili firir þetta bref er gort var a deghi ok are
sem fyr sæighir.


Sira. Levde mellom 1356 og 1389.
Dyre var antagelig sønn til Baard Dyresson.
Sogneprest til Hole, senere til Norderhov. Han nevnes mellom 1356 og 1389:
Prest på Hole, Hamnor, [Ringerike] 06.02.1356 (DN IV 229).
Sira Dyre på Hole [Ringerike] 02.07.1361 (DN IV 424).
Dyre prest på Norderhov, Leine, [Ringerike] 22.07.1366 (DN IV 460).
Prest på Norderhov, Hundstad i Røyse, [Ringerike] 04.04.1372 (DN V 271).
Prest på Norderhov, Øya i Tyri [Storøya] 16.03.1389 (DN IV 561).
Også nevnt i DN IV 674.

Sira Dyre Bårdsson, fordum prest på Norderhov. Det ble bevitnet på Løken rette stevneby i Haug sogn i Vangsbygden på Ringerike 26.01.1422 at Håvard Ormsson på Krakstad ga jordegave i gården til Sira Dyræ B[arda]syni fordom presth a Nørdrofwe sålenge han satt på Krakstad og sira Dyre levde (DN III 658).

Kilder:
Ken Nygard

Sira Dyre Bårdsson, prest på Hole, Hamnor [på Ringerike] 6.2 1356 (DN VI nr. 229). Sira Dyre på Hole, [Ringerike] 2.7 1361 (DN IV nr. 424). Dyre prest på Norderhov, Leine [på Ringerike] 22.7 1366 (DN IV nr. 460). Prest på Norderhov, Hundstad i Røyse på Ringerike 4.4 1372 (DN V nr. 271). Prest på Norderhov, Øya i Tyri [Storøya] 16.3 1389 (DN IV nr. 561). Sira Dyre Bårdsson, fordum prest på Norderhov. Det ble bevitnet på Løken rette stevneby i Haug sogn i Vangsbygden på Ringerike 26.1 1422 at Håvard Ormsson på Krakstad ga jordegave i gården til sira Dyræ B[arda]syni fordom presth a Nørdrofwe sålenge han satt på Krakstad og sira Dyre levde (DN III nr. 658).

Kilder:
http://www.genealogi.no/kilder/ringerike1300_1591_b.html